Frågor och svar om vattenprojektet inför extra föreningsstämma 5 september 2026

 Denna FAQ har tagits fram inför den extra föreningsstämman om vattenprojektet. Svaren bygger på beslutsunderlaget, genomförda   utredningar (bland annat förstudien, FARO-analysen och Vatteninfos utredning) samt de svar som styrelsen har lämnat till medlemmar   via e-post.

  1. Om stämman och beslutet

 Vad ska vi rösta om på den extra stämman?

 Svar

 Styrelsen föreslår att stämman ger styrelsen mandat att genomföra de investeringar som beskrivs i beslutsunderlaget för   vattenanläggningen.

 Förslaget omfattar:

 Det är beslutsförslaget i kallelsen och stämmohandlingarna som medlemmarna tar ställning till på den extra stämman.


 Vilka får rösta om vattenfrågorna på den extra stämman?

 Svar

 Det är de fastigheter som idag har andel i GA10 och betalar vattenavgift till samfälligheten som är röstberättigade i frågor som gäller   vattenanläggningen.


 Jag är inte med i GA10 idag. Kan jag ansluta mig till samfällighetens vatten i framtiden?

 Svar

 Ja, det kan finnas möjlighet till det. Inför den kommande lantmäteriförrättningen avser föreningen att   kontakta de fastigheter som idag inte ingår i GA10 och ge dem möjlighet att anmäla intresse för framtida   anslutning.

 En intresseanmälan innebär inte automatiskt att fastigheten kommer att ingå i GA10. Detta prövas inom ramen för l   lantmäteriförrättningen.


 Jag har inte möjlighet att komma på stämman. Kan någon annan rösta åt mig?

 Svar

 Du kan företrädas genom skriftlig fullmakt. Enligt föreningens stadgar får ombud vara ägare till en fastighet som deltar i   gemensamhetsanläggningen eller make/maka, sambo eller barn till en sådan fastighetsägare.

 Fullmakten ska tas med till stämman och lämnas i samband med registreringen.

 Ett ombud får inte företräda mer än en medlem (SFL 49§)


 Kan jag rösta ja till nytt vattenverk men nej till ledningsnätet?

 Svar

 Nej. Styrelsens förslag läggs fram som en sammanhållen beslutspunkt som omfattar investeringar i både nytt vattenverk och l   ledningsnät.

 Etapperna kommer att genomföras under olika tidsperioder, men ingår i samma långsiktiga investering för att säkerställa föreningens f   framtida vattenförsörjning.

 Röstningen avser därför förslaget som helhet – ja eller nej.

 De beslutspunkter som stämman ska ta ställning till framgår av kallelsen och stämmohandlingarna.

 2. Bakgrund och behov av investeringar

 Varför behöver föreningen investera i vattenanläggningen?

 Svar

 Förstudien, SRMH:s rapport och FARO-analysen visar att delar av vattenanläggningen är ålderstigna och att anläggningen på flera   områden inte uppfyller dagens krav på dricksvattenanläggningar. Förstudien konstaterar bland annat att föreningen har utmaningar   med kraven i LIVSFS 2022:12 avseende både vattenkvalitet och leveranssäkerhet.

 Utredningarna visar också risker kopplade till vattenkvalitet, driftstörningar och framtida underhåll. FARO-analysen pekar bland annat   på otillräcklig vattenbehandling, bakterietillväxt i ledningsnät och reservoarer samt risk för ledningsbrott.

 Mot bakgrund av utredningarna bedömer styrelsen att anläggningen behöver moderniseras för att säkerställa en långsiktigt säker, l   lagenlig och hållbar vattenförsörjning


 

 Vad är det för problem med dagens vattenanläggning?

 Svar

 Utredningarna visar bland annat att:

 Vad händer om vi inte genomför investeringen?

 Svar

 Förstudien och FARO-analysen pekar på risk för:

 Mot bakgrund av detta bedömer styrelsen att det inte är långsiktigt hållbart att enbart fortsätta med löpande underhåll och akuta   reparationer. Investeringarna behöver genomföras för att säkerställa en säker, lagenlig och långsiktigt hållbar vattenförsörjning.


 3. Om projektet

 Varför vill styrelsen fatta beslut om både vattenverket och ledningsnätet samtidigt?

 Svar

 Vattenverket och ledningsnätet är två olika delar i samma långsiktiga vattenprojekt och kommer att genomföras i olika etapper.

 Styrelsens bedömning är att investeringar, finansiering, projektering, upphandling och lantmäteriförrättning behöver planeras i ett   sammanhang för att skapa en långsiktigt hållbar lösning.

 Det innebär inte att allt arbete genomförs samtidigt eller att hela lånebeloppet används direkt.

 Det stämmer också bra med projektplanen, där vattenverket och ledningsnätet ligger som separata delprojekt med olika tidsplaner.   Vattenverket planeras starta tidigare medan ledningsnätsprojektet genomförs etappvis under en längre period.


 Hur lång tid kommer projektet att ta?

 Svar

 Enligt den nuvarande projektplanen planeras arbetet med vattenverket att starta under slutet av 2026 och avslutas under slutet av 2027   eller början av 2028.

 Arbetet med ledningsnätet planeras att genomföras etappvis under flera år. Enligt nuvarande projektplan kan arbetet pågå fram till   2029, beroende på bland annat projektering, upphandling, lantmäteriförrättning och genomförande.

 Tidsplanen är preliminär och kan därför komma att justeras under projektets gång

 4. Ledningsnät, vintervatten och lantmäteriförrättning

 Vad är en lantmäteriförrättning?

 Svar

 En lantmäteriförrättning är en juridisk process där Lantmäteriet prövar och beslutar om gemensamhetsanläggningens omfattning, vilka  fastigheter som ska delta samt vilka rättigheter och skyldigheter som ska gälla.

 I den kommande förrättningen behöver bland annat följande frågor klarläggas:

Dagens anläggningsbeslut omfattar föreningens sommarvatten. De enskilda ledningar som under senare år har anlagts för åretruntvatten omfattas inte av den nuvarande lantmäteriförrättningen och saknar därmed stöd i dagens anläggningsbeslut.

Den kommande lantmäteriförrättningen är därför en viktig del i att skapa juridiskt reglerade och tydliga förutsättningar för den framtida vattenanläggningen.


 Kan varje stig fortsätta att ansvara för sin egen vintervattenledning?

 Svar

 Många vintervattenledningar har tillkommit utanför den nuvarande gemensamhetsanläggningen och omfattas inte av dagens l   lantmäteriförrättning för GA10.

 Mot bakgrund av detta och den kommande lantmäteriförrättningen bedömer styrelsen att det behövs en långsiktigt hållbar och   juridiskt tydlig lösning för ledningsnätet.

 Styrelsens inriktning är att det gemensamma ledningsnätet ska ingå i föreningens vattenanläggning och   förvaltas samlat av föreningen. Exakt var ansvarsgränsen mellan föreningen och respektive fastighetsägare   ska gå behöver fastställas genom projekteringen och lantmäteriförrättningen.


 Min stig har en fungerande vintervattenledning idag. Behöver vi ändå vara med i projektet?

 Svar

 Stigarnas och enskilda fastigheters vintervattenledningar har tillkommit utanför den nuvarande gemensamhetsanläggningen och   omfattas inte av dagens lantmäteriförrättning för GA10.

 Mot bakgrund av detta och den kommande lantmäteriförrättningen bedömer styrelsen att det behövs en långsiktigt hållbar och   juridiskt tydlig lösning för ledningsnätet.

 Styrelsens inriktning är därför att skapa en lösning där det gemensamma ledningsnätet ingår i föreningens vattenanläggning och   förvaltas samlat av föreningen, med tydliga anslutningspunkter och en tydlig gräns mellan föreningens och respektive fastighetsägares   ansvar.

 Den slutliga utformningen och ansvarsfördelningen kommer att fastställas inom ramen för projekteringen och den kommande   lantmäteriförrättningen.


 Vi har redan betalat för egna vintervattenledningar. Vad händer med de investeringarna?

 Svar

 Många fastighetsägare har genom åren själva bekostat vintervattenledningar, antingen enskilt eller tillsammans med grannar. Dessa     ledningar omfattas idag inte av den gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar. Förstudien beskriver de befintliga     åretruntanslutningarna som egna, icke dokumenterade ledningar som inte omfattas av nuvarande lantmäteriförrättning.

 Styrelsen har förståelse för att det kan upplevas som orättvist för dem som redan har investerat i fungerande lösningar. Samtidigt     behöver den framtida vattenanläggningen få en tydlig och långsiktigt hållbar ansvarsfördelning för ägande, drift, underhåll och framtida  förnyelse.

 Det är ännu inte fastställt om eller i vilken omfattning befintliga vintervattenledningar kan ingå i den framtida   gemensamhetsanläggningen. Detta behöver utredas vidare inom projekteringen och den kommande lantmäteriförrättningen.

 Att en fastighetsägare tidigare har bekostat en egen vintervattenledning innebär därför inte automatiskt att fastigheten undantas från   kostnader för den framtida gemensamma vattenanläggningen. Den slutliga utformningen, ansvarsfördelningen och de ekonomiska   konsekvenserna är ännu inte fastställda.


 Gäller projektet även fastigheter som är direkt anslutna till huvudledningen?

 Svar

 Ja, projektet omfattar vattenanläggningen som helhet. Däremot är det ännu inte fastställt vilka delar av de befintliga enskilda   anslutningarna som ska ingå i den framtida gemensamhetsanläggningen eller exakt var gränsen mellan föreningens och den enskilda   fastighetsägarens ansvar ska gå.

 Detta behöver klarläggas genom den fortsatta projekteringen och den kommande lantmäteriförrättningen.


 Vem kommer att äga ledningarna i framtiden?

 Svar

 Styrelsens inriktning är att det gemensamma ledningsnätet ska ingå i föreningens vattenanläggning och förvaltas samlat av   föreningen.

 Exakt vilka ledningar som ska ingå i den framtida gemensamhetsanläggningen och var gränsen mellan föreningens och den enskilda   fastighetsägarens ansvar ska gå är ännu inte fastställt.

 Detta kommer att utredas vidare genom projekteringen och slutligen regleras genom den kommande lantmäteriförrättningen.


 Var går gränsen mellan samfällighetens ansvar och fastighetsägarens ansvar?

 Svar

 Det är ännu inte slutligt fastställt hur ansvarsfördelningen ska se ut i den framtida vattenanläggningen.

 För de anslutningar där en fastighetsägare har en egen ledning är utgångspunkten idag att fastighetsägaren ansvarar för sin egen l   ledning mellan anslutningen till föreningens ledningsnät och den egna fastigheten.

 I samband med projekteringen och den kommande lantmäteriförrättningen behöver det klarläggas var de framtida   anslutningspunkterna ska vara, vilka ledningar som ska ingå i gemensamhetsanläggningen och var gränsen mellan föreningens och   fastighetsägarens ansvar ska gå.


 Kommer det att grävas på min tomt?

 Svar

 Det är ännu inte möjligt att säga om arbeten kommer att behöva utföras på enskilda fastigheter.

 Först behöver det genom projekteringen och den kommande lantmäteriförrättningen klarläggas hur det framtida ledningsnätet ska   utformas, vilka ledningar som ska ingå i gemensamhetsanläggningen och var anslutningspunkterna ska placeras.

 Om arbeten behöver utföras på eller i anslutning till en fastighet kommer berörda fastighetsägare att informeras innan sådana arbeten   genomförs.


 Vad händer med vattenförsörjningen medan projektet genomförs?

 Svar

 Föreningens nuvarande vattenanläggning kommer att vara i drift under projektets genomförande.

 Projektet kommer att planeras för att så långt som möjligt begränsa störningar i vattenleveransen. Vid arbeten som kräver avbrott   kommer berörda fastighetsägare att informeras.

 Detaljer kring genomförandet och eventuella tillfälliga avbrott kommer att kunna beskrivas närmare efter projektering och   upphandling.


 Kommer vi att ha vatten året runt efter projektet?

  Svar

 Styrelsens inriktning är att den framtida vattenanläggningen ska skapa förutsättningar för en säker och långsiktigt hållbar   vattenförsörjning året runt.

 Den slutliga tekniska utformningen, vilka fastigheter som ska omfattas och hur anslutningarna ska utformas behöver dock fastställas   genom projekteringen och den kommande lantmäteriförrättningen.

 

 5. Kostnader och finansiering

 Hur mycket kommer projektet att kosta?

 Svar

 Den nuvarande bedömningen är att projektet kommer att kosta cirka 12,3 miljoner kronor, varav cirka 5,8 miljoner kronor avser nytt   vattenverk och cirka 6,5 miljoner kronor avser ledningsnätet.

 Beloppen bygger på nuvarande kalkyler och uppskattningar. De slutliga kostnaderna kan fastställas först efter fortsatt projektering och   upphandling.

 Styrelsen föreslår att föreningens upplåning för projektet begränsas till högst 12,5 miljoner kronor.

 Om projektet skulle kräva finansiering utöver den ekonomiska ram som stämman beslutar om behöver styrelsen återkomma till   medlemmarna för ett nytt beslut.


 Vad innebär uttaxering?

 Svar

 Uttaxering innebär att samfällighetsföreningen tar ut ett särskilt belopp från medlemmarna när föreningens behov av pengar inte täcks   på annat sätt.

 I styrelsens föreslagna finansieringsmodell ingår en planerad engångsuttaxering på 10 000 kronor per fastighet i GA10. Det formella   beslutet om uttaxering fattas vid en senare föreningsstämma.

 Uttaxeringen är också en del av den finansieringslösning som har diskuterats med föreningens bank. Banken har framfört önskemål   om att föreningen finansierar en del av investeringen med egna medel, vilket är bakgrunden till att engångsuttaxeringen ingår i   finansieringsförslaget.

 Uttaxeringen är inte en ny årlig avgift och ersätter inte den ordinarie vattenavgiften.


 Hur många fastigheter delar på kostnaderna?

 Svar

 Enligt nuvarande anläggningsbeslut ingår 207 fastigheter i GA10. Därutöver finns idag 2 fastigheter som är anslutna till   vattenanläggningen men som inte ingår i GA10.

 I de ekonomiska konsekvensberäkningarna har 225 betalande fastigheter använts som ett räkneexempel för att illustrera en möjlig   framtida kostnadsfördelning.

 Det slutliga antalet fastigheter som kommer att ingå i den framtida gemensamhetsanläggningen är ännu inte fastställt. I samband     med den kommande lantmäteriförrättningen kommer det att prövas vilka fastigheter som ska ingå i GA10 och därmed vara med och     bära kostnaderna för den framtida vattenanläggningen.


 Hur mycket kan projektet kosta mig som fastighetsägare?

 Svar

 Det går inte att fastställa den exakta framtida kostnaden idag.

 Styrelsens föreslagna finansieringsmodell utgår från en planerad engångsuttaxering på 10 000 kronor per fastighet. Slutligt beslut om   uttaxeringen fattas vid en kommande föreningsstämma.

 Som exempel visar den ekonomiska konsekvensanalysen att ett lån på 12,5 miljoner kronor, fördelat på 225 betalande fastigheter och   med 30 års rak amortering, under det första året motsvarar cirka:

 Den faktiska kostnaden kommer bland annat att bero på hur stort lån som behöver tas, räntenivån och hur många fastigheter som   slutligen ska dela på kostnaderna.

 Därför är beloppen ovan räkneexempel och inte fastställda framtida avgifter.


 Vad kommer avgiften för vatten att bli framöver för oss medlemmar?

 Svar

 Det går inte att fastställa den framtida vattenavgiften idag.

 Avgiften behöver framöver täcka vattenanläggningens samlade kostnader, bland annat:

 Hur stor avgiften blir kommer därför bland annat att bero på projektets slutliga kostnad, lånebelopp och räntenivå, framtida drift-   och  underhållskostnader samt hur många fastigheter som ska dela på kostnaderna.

 De ekonomiska beräkningar som presenteras inför stämman ska därför ses som räkneexempel för finansieringen och inte som en   fastställd framtida vattenavgift.


 Vad händer om projektet blir dyrare än beräknat?

 Svar

 Styrelsens mandat är begränsat till den ekonomiska ram som stämman beslutar om. Styrelsen kommer att följa kostnadsutvecklingen l   löpande under projektering, upphandling och genomförande.

 Om projektet inte kan genomföras inom den beslutade ekonomiska ramen behöver styrelsen återkomma till medlemmarna innan   föreningen kan fatta beslut om ytterligare finansiering.


 Måste föreningen låna hela 12,5 miljoner kronor?

 Svar

 Nej. Stämman föreslås besluta om en maximal låneram på 12,5 miljoner kronor.

 Hur mycket föreningen faktiskt behöver låna beror bland annat på projektets slutliga kostnad, utfallet av den planerade   engångsuttaxeringen och föreningens övriga finansiering.

 Lån behöver inte heller tas upp i sin helhet vid ett och samma tillfälle utan kan anpassas efter projektets genomförande och   finansieringsbehov.


 Varför beslutar vi om investeringen innan projekteringen är helt klar?

 Svar

 Förstudien och de genomförda utredningarna har identifierat vilka huvudsakliga åtgärder som behöver genomföras och ligger till grund  för styrelsens förslag.

 En fortsatt detaljerad projektering behövs för att fastställa den slutliga tekniska utformningen, genomförandet och kostnaderna.

 Styrelsen behöver därför ett mandat från stämman och en beslutad ekonomisk ram för att kunna gå vidare med projektering,   upphandling och genomförande.

 När beslutas uttaxeringen på 10 000 kronor?

 Svar:
 Styrelsens finansieringsförslag bygger på att en del av projektet finansieras genom en engångsuttaxering på 10 000 kronor per fastighet  i GA10.

 På den extra stämman tar medlemmarna ställning till finansieringsmodellen och projektets ekonomiska ram. Den formella   uttaxeringen kommer att behandlas vid en senare föreningsstämma. Inför den stämman kommer styrelsen att lägga fram erforderlig   utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd där det framgår vad varje medlem ska betala och när betalning ska ske.


 När ska engångsuttaxeringen på 10 000 kronor betalas?

 Svar

 Tidpunkten för uttaxeringen är ännu inte fastställd. Betalningstidpunkten kommer att framgå av den debiteringslängd som läggs fram   i  samband med att stämman fattar det formella beslutet om uttaxering

 Vad händer om en fastighetsägare inte kan betala 10 000 kronor på en gång?

 Svar

 Styrelsen är medveten om att en engångsuttaxering på 10 000 kronor kan innebära en ekonomisk belastning för enskilda   fastighetsägare.

 Under projektets fortsatta arbete kommer styrelsen därför att se över vilka möjligheter som kan finnas för att hantera sådana   situationer.

 Information om detta kommer att lämnas till medlemmarna när förutsättningarna och formerna är klarlagda.